Arkiv | oktober, 2017

Leverantörsvård

25 Okt

Då senaste slaktstatistiken presenterades kunde vi läsa att några slakterier tappar volymer medan andra ökar. Vad kan det bero på? Naturligtvis är det i första hand avräkningsprisnivån som betyder mest. Utöver detta finns fler faktorer. En är snabb utbetalning av slaktlikviderna som varierar ifrån 6 till 20 dagar. Bra och lättjobbad administration med tydliga fakturor och avräkningar. Möjlighet att som leverantör kunna köpa ”grillådor” och ”Jullådor” till grossistpris. Leverantörsmöten är en viktig social faktor som bidrar till förtroendeskapande mellan slakteri och leverantör. Det är av yttersta vikt att man är insatt i varandras villkor för produktion. Det finns tyvärr en del med ”gamla.slaktarfasoner” kvar. Det behövs fler med nytt ”blod” in i branschen.
På den tiden då vi hade våra ekonomiska föreningar var medlemskontakter ett måste. I samband med dessa möten som bjöd på social samvaro och kunskapsförmedling kunde banden stärkas. Dessutom hade man leverantörsråd som bistod ledningen i frågor som berörde slakt, avtal etc.
Hur många leverantörer blir bjudna på julbord i år?

Sven Jerpdal

Annonser

SLU-byråkrater motarbetar svensk grisnäring.

13 Okt

I ett upprop i lantbrukspressen i förra veckan tar 10 stycken nuvarande och före detta SLU-byråkrater ton mot Jordbruksverkets förslag till nyordningar inom svensk djurhållning.
Inom grisproduktionen vänder sig dessa främst mot kortare avvänjningstider av smågrisar som man tror sig veta bäst om. Tyvärr så har inte dessa forskare och byråkrater märkt att det har hänt massor inom grisnäringen på senare tid. Det nya avelsmaterialet ger större och vitalare kullar. I sin tur har utfodringsstrategi och foderkvalité utvecklats enormt vilket verkar ha gått förbi ”de 10:s gäng” Det är beklagligt att det finns så många bromsklossar inom SLU. De svenska grisförsöken på Funbo-Lövsta är uråldriga och ger inget av modern grisproduktion.
Svensk grisnäring har inte råd att komma efter våra konkurrentländer ännu en gång som det var ifrån 1998 till 2013 till följd av svenska byråkraters iver att vi skulle vara bäst på djurhållning i Europa.Då var våra produktionskostnader 2,50 kr per kg högre än Danmark och Tyskland och produktionen gick ifrån 4 milj till 2,5 milj slaktade grisar per år. Ett visst försteg kan nog vara bra men det måste hålla sig under 1 kr skillnad.
Bevare oss för självutnämnda experter

Sven Jerpdal

Rasrelaterade svansbitningar?

5 Okt

Svansbitningar kan vara ett gissel i många grisbesättningar. Oftast pekar man på miljön såsom dålig ventilation,utfodringsproblem och brister i skötseln av grisarna. Allt detta är mycket olika mellan besättningar.
Min erfarenhet är att grisar med Hampshire är klart sämre än Duroc. De har högre svansbitningsfrekvens och klart jobbigare i hantering. Även den svenska och finska Yorkshiren är att jämställa med Hampshiren i dessa egenskaper. För c:a 15 år sedan köpte vi finska tvåraskorsningar genom Farmek och vi har inte sett maken till aggressiva grisar.Redan efter en vecka bröt helvetet ut och många grisar fick avlivas och det slutade med 6% döda och avlivade grisar. Med vår danska rådgivare får vi dessa funderingar besannade då hans erfarenhet är som våra erfarenheter.
Det jag då funderar på är om detta är genetiskt betingat? Det är ett bra projekt som genetikerna kan forska i med pengar från SLF.

Sven Jerpdal