Arkiv | maj, 2017

Vad är foderanalysen värd?

26 Maj

Det är jätteviktigt att vi analyserar råvarorna som vi använder till våra grisfoderblandningar. Det är också viktigt att kolla sikten på vår malda spannmål. Dessa saker är självklara för de flesta, men efterlevs detta? Optimeringar är oerhört viktigt både för grisen och ekonomin i grisproduktionen. Därför behöver vi ta analyser på det som vi serverar våra grisar som färdigfoder. Så länge det är torrt foder fungerar det väl men med blötfoder blir det genast svårare.
Så här kan det gå till då man sänder ett blötfoderprov till EUROFINS i Kristianstad. Foderprovet sändes fryst till labbet och det tog tre veckor innan vi fick svar och då var svaret så kryptiskt att vi måste ha tolkhjälp. Vid utvärdering hade vi vår foderkonsulent och en expert hos oss. Proteinvärdena var för låga inkl.för lågt lysinvärde. Vid besiktningen av grisarna tyckte experten och foderkonsulenten att något stämmer inte. Grisarna var runda och fina och kunde helt enkelt inte vara så fina med de analysvärdena på protein och lysinanalyserna gav vid handen.
Slutsatsen kan vara att Eurofins har fumlat och haft för länge att göra för att fastställa framförallt lysinhalten. Lysinet bryts nämligen ner relativt snabbt. Man kan säga kort och gott ”prov utan värde” och därmed bortkastade pengar. Eurofins handläggning måste göras bättre och att man som kund kan få besked då man ringer till dom.

Sven Jerpdal

Annonser

Avräkningsprisstrategi

18 Maj

Man kan fundera över om slakterierna i Sverige över huvud taget har någon avräkningsprisstrategi?
Som jag tidigare har kommenterat så är höjningarna i allmänhet 20 öre per kg fläsk. Det har det varit sedan urminnes tider. 20 öre runt år 2000 var lika med 2% på priset. Skulle det vara samma % idag så talar vi om minst 30 öre. Det känns fegt och gammalmodigt att fjutta med 20-öringar numera. Vid sänkningar är man mera radikal och tar ofta i med 50 öre eller t.o.m. 1 kr.
Slakterierna talar ofta om att vi skall förhålla oss till det tyska grispriset. För två år sedan var det svenska priset mellan 2-3 kr högre än det tyska. Idag ligger det tyska 1 kr över det svenska.Ett svenskt grispris som är 2-3 kr högre än det tyska är precis vad vi behöver för att få igång investeringarna i vår bransch. Det danska priset påverkar endast marginellt och då på fläskfilé enligt Tommy Ögren. Tyskland dumpade tidigare hit fläsk eftersom man på det viset ville skydda och hålla upp det inhemska priset till sina konsumenter. Idag har Tyskland hittat andra exportmöjligheter som de samtidigt ökat sin grisproduktion de senaste tio åren.
Jag tror att de svenska slakterierna saknar djupare strategier och påverkas för mycket av väder och vind samt handelns nycker, då framför allt ICA som är så dominant.
I veckans e-brev på Grisportalen tar Tommy Ögren bladet ifrån munnen och säger bl.a. att ALLA slakterier i Sverige omgående kan höja priset med 50 öre per kg fläsk. Synd att inte Tommy lever som han lär och passade på att höja de föreslagna 50 örena denna vecka. Slakterierna sparar på krutet till nästa vecka och kan glädja grisföretagarna då SGF i kommande helg startar sin årsstämma i Tylösand.
Det är 18.50 till 19 kr som gäller

Sven Jerpdal

Fokusera på kunden

11 Maj

Kunden har alltid rätt, heter det. Hur står det till med det i vår bransch?
Att slakterierna fokuserar på i huvudsak handeln faller sig naturligt i vårt land eftersom exporten av griskött är blygsam.
Slaktsvinsuppfödaren har slakteriet som kund och måste uppfylla de krav som slakteriet sätter upp. Där ingår även livsmedelsverkets krav om spårbarhet genom märkning av grisarna med ID-nr från besättningen, iakttagande av karenstider för medicinering och att grisarna är fria från främmande föremål ex. avbrutna kanyler. Vidare skall grisbesättningarna vara certifierade efter branschen krav. Djurskyddet hålls högt och har vetorätt.
Smågrisuppfödaren har slaktsvinsuppfödaren som kund och skall leverera felfria grisar enligt gällande handelsavtal. Även dessa grisar skall vara ID-märkta, men undantag finns för olika typer av integrerade besättningar. Ett växande problem är leveranser av smågrisar med navelbråck. Förr gällde att man kunde leverera smågrisar med golfbollstora navelbråck, men nu gäller det att kunden bestämmer ev. förekomst och köp av bråckgrisar. Att leverera underviktiga, under 23 kg, smågrisar kan bara kunden bestämma.Nyutfodrade, de senaste 4 timmarna före transport, är inte godtagbart och är dessutom ett brott mot djurskyddslagen. Det är hög tid att genomföra handel med VARUDEKLARERADE smågrisar.
Alla grisuppfödare är oftast kunder hos framförallt foderhandeln, som ofta omger sig med försvårande försäljningsvillkor och förstår ofta inte vem som är kund. Lantmännens spannmålsförsäljning är ett skräckexempel av oginhet och förskräckande hög handelsmarginal gentemot kunderna som ofta dessutom är föreningens ägare.
Övriga leverantörer till oss grisbönder sköter sig i allmänhet bra med undantag för vissa banker som mera uppför sig som en myndighet. Se föregående veckas inlägg.

Sven Jerpdal

SEB lantbrukets nya bank?

5 Maj

SEB ökar sina insatser för att få in nya lantbrukskunder. Chef för avdelningen lantbruk är Joakim Larsson som är stationerad i sydsverige. Joakim är lantmästare och med tidigare erfarenhet av bl.a. grisproduktion. Sedan halvannan månad har SEB även förstärkt med kompetent lantbruksbankman i svealand. De erfarenheter jag känner till så är man mycket kompetent och arbetar igenom affärerna grundligt och på så sätt vaskar man fram fina förslag. Detta är ett välkommet tillskott i bankkonkurensen.
Den bank som utmärker sig värst är LF-bank, där man snarare motarbetar kunderna än att hjälpa till för att reda ut affärssvårigheter. LF-bank står bakom flera konkurser där konkursförvaltaren, utsedd av LF-bank, inte förstått vad ett lantbruksföretag innebär. Landshypotek är bra på bottenlån, medan övrig belåning är man skitskraj för. Handelsbanken och Nordea vill inte låna ut till jordbruksdrift eftersom man saknar kompetens. Jag har tidigare sökt lanbruksansvarige på Nordea, Ascan, utan framgång. Swedbank verkar att ha det svårt med att hitta en lantbrukschef och det sätter sina spår. De lokala sparbankerna är synnerligen olika med de mest positiva i södra Sverige och mellansverige är det många som är urdåliga. Danske bank har ,efter ett antal svåra år börjat att vända sig alltmer mot lantbruket.
Det lönar sig att gå bankrundan!

Sven Jerpdal