Arkiv | april, 2017

Banker nekar normalbönder

26 Apr

Vi kan läsa att vissa banker gör allt för att slippa låna ut till framförallt djurbönder. Man hittar på nya bedömningsgrunder för att få säga nej till nyupplåning eller höja befintliga låneräntor.
De flesta bönderna driver sina företag som enskild firma där sista raden är en blandning av arbetsersättning, ränta på eget kapital och vinst. Det klarar inte de nya bankrådgivarna av att sätta sig in i eftersom deras utbildning och erfarenhet inte räcker till. Bankrådgivarna vill helst se redovisningen uppdelad som ett bokslut för AB,dvs omsättning, bruttovinst, resultat före skatt och sist nettovinst. Eftersom de flesta bönderna precis som alla småföretagare hatar att betala skatt så plöjer bönderna ner stora kapital i sina egna jordbruksfastigheter. Detta tänker inte bankrådgivarna på.Det är ju som bekant stora värdeökningar på jord och skog som bör räknas in vid bedömningarna. Att upprätta justerad resultat och balansräkning visar den verkliga utvecklingen. På djurlager är de värden som används ifrån riksskatteverket vesäntligt understigande marknadsvärdet på djuren varför det kan ligga mycket pengar i det verkliga lagret.I viss mån gäller det även vegetabilier.
För drygt 25 år sedan var jag ordförande i vår lokala Föreningsbank och då tittade vi på inkomst och återbetalningsförmåga av lån och utveckling av företaget inklusive ägd jordbruksfastighet. Vi hade en bankchef som kände kunderna väl och var mycket progressiv. På 10 år hade vi en lantbrukare som fick lägga ner sin verksamhet med vissa kreditförluster för banken däremot var kreditförlusterna större för andra småföretagare.De banker som utmärker sig nu är Länsförsäkringar Bank, med stora förluster och skandaler. Även några sparbankskontor, Nordea och Handelsbanken har svårt med förtroendet för bönder, de vill helt enkelt enbart finansiera köp av jordbruksfastighet och inte engagera sig i jordbruksproduktion.
Många banker måste skärpa sig!

Sven Jerpdal

Annonser

Felräknat i förra inlägget

21 Apr

Beklagar min felräkning men den är 10 gånger för stor vilket innebär att stallarna måste fungera i över 80 år vid 10000 nya slaktsvinsplatser per år vid oförändrad produktionsnivå i vårt land.

TryckfelsNisse

Hur mycket bör nybyggas?

21 Apr

För en tid sedan kunde vi läsa att det har förprövats c:a 10000 slaktsvinsplatser för om och nybyggnation. Det motsvarar c:a 300000 producerade slaktsvin per år. Med 25 års varaktighet på stallet så innebär det en ökning av slaktgrisproduktionen. Vid 7000 kr som investeringskostnad krävs 70 milj kr. Är bankerna beredda att hjälpa till med detta?
För att balansera detta med smågrisar krävs nyinvesteringar om minst 11000 suggplatser. Kapitalbehovet här är mer än en halv miljard!
Om Sven-Erik Bucht vill främja en sådan investering i svenskt fläsk så måste den nya livsmedelsreformen hjälpa till.
Dessa investeringsnivåer gäller varje år under minst 20 år och gäller i 2017 års priser.

Svensk mat ger jobb och öppna landskap i Sverige

Sven Jerpdal

SCAN måste lyfta

13 Apr

I dagens ATL intervjuas HK Scan:s nya VD Jari Latvanen. Där signalerar han att SCAN måste lyfta och återta Sverige. För 2016 har Scan Sverige tappat 5% i omsättning och vinsten gick ner med c:a 40%. Jaris analys är att Scan Sverige styrs alltför hirearkiskt och reagerar för långsamt på marknadssignaler samt ett alltför stort antal tjänstemän. Det märks hur tjänstemännen många gånger motarbetar varandra och har en gammaldags syn på hur man arbetar ut mot oss bönder. Göran Holm som nu är på väg ut har stävjat onödig dumping av Scan-varor till svenska handeln. Dessutom har Göran hållit en hög profil ,vad gäller produktutveckling och snygga konsumentförpackningar.
Hur skall Jari lyckas? Svenska konsumenter har tappat förtroendet mer eller mindre för Scan eftersom Scan processar en del kött i Polen. Scan:s bacon är bedrövlig och många litar inte på att det är svenskt kött som kommer tillbaka ifrån Polen. Jari vill bli mer snabbfotad. Men vad hjälper det när man är så valhänt.

Grisgeneralen vill önska sina läsare en Glad Påsk med att konstatera att KLS höjer med 20 öre vecka 16

Sven Jerpdal

Hög tid för prishöjning!?

6 Apr

Avräkningspriserna på griskött skenar i Europa. Nästa vecka är priset i Tyskland 16,50 skr per kg och Danmark 15,40 skr. I Spanien är man redan på 17 skr.
I Sverige har vi legat still på 15,50 skr en längre tid, vilket är 50 öre lägre än i fjol.
Det är definitivt läge för en rejäl höjning och då inte fjutta med någon 20-öring, utan i första hand öka med en 50-öring upp till föregående års nivå för V 15. Därefter fortsätta marschen mot tysk nivå och som tidigare sagts och gjorts ligga 1 skr till 1,50 skr över det tyska priset.
Svenskt kött har medvind hos konsumenterna och vi har en stundande grillsäsong framför oss.
Svensk mat ger jobb och öppna landskap i Sverige.

Sven Jerpdal