Arkiv | oktober, 2016

Avräkningsprisstrategi framöver?

28 Okt

Inom grisbranschen har vi väntat på att priserna skall öka. Och det har vi gjort i ett par månader. Att det har uteblivit kan bero på nedgången av framförallt det tyska priset. En annan faktor som också ligger med i spelet är att vi har höga nötköttspriser som vissa slakterier gnäller om och därmed får grispriset kanske subventionera nötpriset. Tidigare i år hade vi en differens om drygt 3 kr mot det tyska priset och det bör man minst kunna hålla inför den svenska julen.
Vad händer framöver? Inom några få veckor bör priset kunna höjas för att efter jul hamna på en nivå strax under den som gäller nu. Den kraftiga kronförsvagningen gentemot euron betyder enbart den här veckan c:a 50 öre per kg fläsk i bättre konkurrensförmåga.
Hur ser slakteriernas strategi ut framöver? Några har säkert en plan medan vissa av de mindre slakterierna hänskjuter sin strategi till väder och vind och slakteriägarens dagsform. På något slakteri ägnar man sig som vanligt åt att snacka ner priserna för sin egen plånboks skull.
Om vi skall få en ökning av grisproduktionen så är nuvarande prisnivå en minimi-nivå.

Sven Jerpdal

Annonser

Ännu fler gårdsgrisar

20 Okt

För flera år sedan var Nibble gård utanför Västerås först med en gårdsgris. Detta med god framgång efter mycket och intensivt arbete. Några år senare kom SCAN med olika gårdsgrisar för att nu följas av Siljans chark i Dalarna med en gårdsgris där man gör ett koncept med sju grisproducenter. Kanske vill man kopiera Sju gårdars mjölk ifrån Uppland som processas vid Grådö mejeri.
Hur många gårdsgrisar finns det utrymme för i Sverige? Det kanske blir som svenska lantägg. att vi översvämmas av dessa. Vad är motsatsen till lantägg, stadsägg? Vad gäller gårdsgrisar så vill inte konsumenterna ha för många att välja ibland. Vad är motsatsen till gårdsgris? Det går lätt inflation i den här typen av produktnamn och förvillar kunden. Dessutom är det ingen skillnad på djurskyddsbestämmelser och uppfödningsätt mellan gårdsgrisar och konventionellt uppfödda grisar. Anatomiskt är köttet identiskt på alla grisar i Sverige och det beror på kockens skicklighet hur vi tycker att grisköttet smakar. Vi har fortsatt friska grisar med låg antibiotikaanvändning oavsett uppfödningssätt och vad vi kallar grisarna för då vi erbjuder konsumenterna vårt griskött.
Vad skall vi kalla grisarna för då gårdsgrisarna blir ett utslitet affärstrix? En sak är säker och det är att inom halvannan månad så kommer PEPPARKAKSGRISARNA!

Sven Jerpdal

Ebberöds bank har återuppstått

14 Okt

Ebberöds bank kännetecknades av att banken lånade ut pengar billigare än vad inlåningen betalades med.
Nu kopierar Landshypotek detta. Landshypotek startades som ekonomisk förening på 1860-talet och kännetecknades av att sälja ränteobligationer som man senare lånade ut till bottenlån i jordbruksfastigheter. Om det blev överskott i föreningen så betalades det ut en återbäring i % på inbetalde räntor. Motsvarande överskott betalas numera helt och hållet ut som avkastning på insatskapital som varje medlem skall delta med enligt föreningens stadgar.
Detta har resulterat i att personalen på Landshypotek bjuder ut bottenlån under 2%-enheter och rekommenderar låntagaren att sätta in detta som insatser i föreningen och få betydligt högre ränta, 8-10%. Ett problem är att då lånet skall återbetalas så sitter kapitalet fast i insatser som det tar upp till 2 år att få loss. Landshypotek har för låg kapitaltäckningsgrad därför är man desperat.
Hela denna cirkus betyder att pengar som borde investeras i produktiva objekt går enbart till de som har gott om kapital och är på livets höst. Hela grundtanken med billig utlåning till jordbruket ifrån hypoteksföreningarna är spolierad. Grundaren landshövdingen Robert von Kraemer må vrida sig i graven hur man idag glömt grundtanken med hypoteksföreningarna.

Låt inte girigheten segra

Sven Jerpdal

Fullt krig om grisarna

7 Okt

För närvarande är det fullt krig om kontraktsskrivningar för 2017 års grisar. Det förekommer övertoner som påminner om den pågående presidentvalskampanjen i USA.
Producenterna ömsom lockas och ömsom hotas av slakteriernas inköpare. Prisförhandlingar tillhör naturligtvis spelet men hot om rättsliga åtgärder och påpekanden om att djurtransportörerna fifflar med körtiderna förekommer.
Det är viktigt att Du har sagt upp Ditt gällande avtal på sätt som står skrivet i det samma. Om inte så kan det betyda att Du sitter fast kortare eller längre tid. När Du förhandlar så ha gärna ett bollplank med vid förhandlingen som dessutom är Ditt vittne. Förhandla helst ej över telefon eller e-mail. Konsultera en jurist som kan köpeavtal innan Du skriver på. Diskutera även vad Du kan göra i det fall att motparten bryter kontraktet. Om Du är osäker på slakteriets betalningsförmåga så kan Du begära bankgaranti för två veckors avräkningar.

Sven Jerpdal