Arkiv | augusti, 2016

Säljer Lantmännen värdelösa maskiner?

26 Aug

En grisbonde skulle vilja göra en maskinaffär med Lantmännen, men stöter på patrull.
Affären var enl.följande. Bonden skulle köpa en maskin för 300000 kr och lämna en annan maskin i byte, värd 100000 kr. Således 200000 kr som mellanskillnad. Bonden ville betala 50000 kr och mellanskilnadsmomsen om 50000 kr. Resterande 150000 kr vill bonden ha på avbetalning på 2 år och hör sig för vid Lantmännen finans. Där säger man NEJ eftersom grisbonden har gamla förluster av grisproduktionen i sin balansräkning.Att det är uppåt inom grisnäringen nu och grisbonden gör vinst så hjälper det inte. Vid frågan till Lantmännen finanschefen om restvärdet på maskinen inte var tillräcklig eftersom kreditgivaren har äganderättsförbehåll på maskinen till den är till fullo betald så säger han att ” Lantmännen finans värderar maskinen till 0 kr”. Chefen kommer ur Handelsbankssfären.
Slutsatsen måste bli att Lantmännen i det här fallet sålt en värdelös maskin.

Sven Jerpdal

Annonser

Hur lönsam är slaktgrisproduktionen?

19 Aug

Vi har äntligen fått bättre tider i grisproduktionen. Duktiga smågrisproducenter tjänar idag pengar. Även slaktgrisproducenterna med äldre stallar går bra. Men hur lönsamt är det att bygga nya slaktgrisstallar?
Just nu är TB 2, dvs överskottet till byggnader och vinst, c:a 175 kr per slaktgrisgris vid inköpta smågrisar. Vid 3% ränta och 4% avskrivning på stallbyggnaden + 10% på inredningen så får stallplatsen, för att uppnå break-even-point, kosta max 3400 kr per slaktsvinsplats. Vid integrerade egna smågrisar kan Du investera 4000 kr per plats. Vill Du ha en vinst om 3% så minskar investeringsutrymmet med 400 kr per slaktsvinsplats. Vid ett befintligt grisföretag kan storleksfördelar öka investeringsunderlaget med bättre leveransavtal, större foderinköp, sänkta arbetskostnader per gris etc.
Vad bättre är så bör de flesta etablerade grisföretag se över befintliga stallar och foderberedning och utfodringsanläggningar. Där finns det ofta mycket att göra och på köpet får Du en bättre produktion och friskare djur. Vid smågrisproducerande anläggningar bör man omgående lägga om avelsarbetet mot de nya moderna generna som jag har skrivit om tidigare.

Sven Jerpdal

Se över stallventilationen

12 Aug

Efter att själva låtit se över ventilationsanläggningen i våra grisstallar, vill jag säga att det är en mycket bra åtgärd.
En alltför stor del av landets grisstallar har en otillräcklig funktion på sina ventilationsanläggningar. Det finns många ventilationsexperter, många självutnämnda, som kan hjälpa till men få som kan just grisstallar. Vanliga fel är trasiga fläktar, trasiga styrskåp för ventilation, felriktade inloppsventiler för frisk luft, inloppsventilerna harmonierar inte med utsugsfläktarna och tilluften kan vara blockerad så att inte tillräckligt med friskluft kommer in. Ett vanligt fel är också att differensen mellan dagens högsta stalltemperatur till lägsta nattemperatur är för stor så att onödig fukt och stress uppstår hos grisarna.
Sätt upp undertrycksmätare i Dina stallar så vet Du hur det funkar. Ett undertryck på ca 10 pascal är bra. Undertrycksmätaren bygger på fysikaliska grunder och kräver ingen elektricitet. Priset är c:a 500 kr styck. Jag vill rekommendera Sivert Johansson från Varberg som en i synnerhet kunnig person i detta ämne.
Det är väl klart bättre att ventilationen fungerar varje dag för grisarnas bästa än att köpa maskiner till jordbruket som man inte behöver dagligen!

Sven Jerpdal

Svansbitningar och ansvar

4 Aug

Ett antal kollegor har ringt mig med anledning av förekomst av svansbitningar och följderna av detta vid våra slakterier. Det är välbekant att besiktningsveterinärerna vid våra slakterier är noggrannare vid sina kontroller än förr. Det är många av veterinärerna som är övernitiska och kanske hade dessa betong i sandlådan som barn. Anmärkningarna från dessa veterinärer kan dessutom resultera i allvarliga efterräkningar såsom ytterst åtal för leverantören.
Svansbitningarna kan uppkomma antigen i smågrisbesättningen eller i slaktsvinsbesättningen. Hos den integrerade besättningen så är ansvarsbiten helt klar, den ligger hos leveratören i denna besättning. Däremot vid inköpta smågrisar kan förhållandet vara annorlunda.Har bitningarna uppstått i smågrisbesättningen eller i slaktsvinsbesättningen?
Vad göra? Om Du ser att Du har en större andel, säg mer än 10%, av de köpta smågrisarna som är bitna så gör en reklamation så snabbt som möjligt och skriv gärna på leveranssedeln av smågrisarna. Vidare skall Du tala med Din besättningsveterinär som vid sitt ordinarie besök registrerar detta i ”Rapport om grishälsokontroll”. En vanlig skrivning är ”Ingen misstanke om svanskupering föreligger”. Kopia på denna rapport skickar Du med då Du levererar aktuella slaktgrisar.
Det är utomordentligt viktigt att ansvaret för svansbitningarna hamnar där de hör hemma. Gård & Djurhälsan har mycket att ta i vad gäller svansbitningar och orsak och ansvar. Fokusera på detta än det nya hälsoprogrammet där företagets veterinärer tydligen ser hjärnspöken.

Sven Jerpdal