Arkiv | februari, 2015

Klarar vi kokurrensen framöver?

24 Feb

Vid ett mycket intressant seminarium för en vecka sedan vid KSLA i Stockholm avhandlades djurhälsa,livsmedelssäkerhet och konkurrens efter 20 år i EU. Svenska djurhälsovården, SVA, SLU, Jordbruksverket och Livsmedelsverket tillsammans med oss i näringen deltog. Att vi klarat smittskydd och livsmedelssäkerhet framgick tydligt men Gd Leif Dennerberg, Jordbruksverket ville se mera samarbete mellan de olika organisationer som delvis jobbar med samma saker.

Vi inom näringen hade i stort sett samma budskap att vi inte klarat konkurrensen ifrån importerade livsmedel. Det visar inte minst de kraftiga minskningarna i produktion av nöt och gris. Även fjäderfä har storkonkurrensnackdel jämfört med våra konkurrentländer. Den största orsaken är våra i särklass hårdaste djuromsorgsregler i jämförelse med konkurrerande länder som säljer till oss. En annan faktor är att det från tid till annan förkommit ren prisdumping till vårt land. Under samma tid har flera slakterier och livsmedelshandlare kraftigt höjt sin soliditet men de bönder som investerat fått se sin ekonomi raserad.

Moderatorn för seminariet Martin Wierup konstaterade slutligen att utan primärproduktionen så skulle många av åhörarna inte ha de jobb som de har idag.

Svensk mat ger jobb och öppna landskap i Sverige

Sven Jerpdal

Annonser

Minska ammoniakexponeringen!

18 Feb

Så här års drabbas de flesta grisstallarna, då oftast slaktsvinsstallar, av höga värden av gödselgaser. För ammoniak gäller att gasförekomsten inte får överstiga 30 ppm. Ofta drabbas de största grisarna då ventilationen ofta inte är tillräcklig. Har man råd så kan man ju alltid värma stallarna för att öka ventilationen. Gasavsug dvs. att man suger ut gasen under gödselspalten fungerar fint så länge gasavsugsanläggningen är hel och fungerar. För dagen är det många gasavsugar som inte längre fungerar. Vid upphöjd spalt kan man inte använda gasavsug eftersom luften följer minsta motståndets lag och tar kortaste vägen.
I vår anläggning har vi gjort ett experiment med att montera in gummidukar var 6:e meter under spalten och dessutom låta utgödslingen starta varje gång utfodringen går igång. Detta har jämförts med vårt vanliga betende, att vi endast kör utgödslingen två gånger i samband med dagliga skötseln.Vid mätningar av ammoniak och fullbelagt med grisar i stallen har det givit en minskning av ammoniaken till hälften eller en tredjedel av referensvärdet som uppmättes samma dag i referensstallet. Alla värdena i stallet som åtgärdats var mellan 2 till 8 ppm ammoniak.I referensstallet var de uppmätta värdena från 2 till 16 ppm. Dessutom minskar exponeringen på enskild gris eftersom utgödslingen går i och med utfodringsstart och inga grisar befinner sig på gödselspalten. Vi utfodrar 4 ggr per dygn.
Enkla åtgärder kan ge positivt i grisproduktionen.

Sven Jerpdal

Jobba hårt med balansräkningen

8 Feb

Då vi tittar på lönsamhet och annat i våra företag så koncentrerar vi oss ofta enbart på resultaträkningen. Det är där det skall genereras pengar till alla företagets utgifter. Emellertid så har balansräkningen också stor betydelse. Det är inte ovanligt att ett lantbruksföretags balansräkning innehåller många poster där kapitalet borde arbeta på ett annorlunda sätt. Ex.sparmedel och emmisionsinsatser som avkastar dåligt. Dessa pengar är oftast bättre att betala leverantörsskulder med, för att undvika onödigt höga räntekostnader. Detta kan även gälla insatser i ekonomiska föreningar där man har gått ur föreningen. Tyvärr kan man ju inte belåna insatser.
Då det gäller företagets lån bör man ganska ofta se över villkoren. Efterhand som vi amorterar så uppstår ledigt belåningsutrymme på inteckningslånen, sk. överhypotek. Detta överhypotek bör användas till att omplacera andra lån eller skulder, dock ej maskinskulder, till bättre villkor. För dessa operationer får man ofta jobba hårt då bankerna ser detta som besvärligt och ger dem lägre räntor. Maskinskulder bör finansieras med maskinen som säkerhet. Rörelsekapitalet upplånas med företagsinteckning som säkerhet.
Speciellt besvärliga är LF-bank och Landshypotek här i Mälardalen. Detta beror på att inkompetensen hos dessa bankers tjänstemän är besvärande dåligt eftersom man inte kan skilja på teoretisk och praktisk ekonomi samt saknar helt insikt i modern animalieproduktion.
Kör hårt!

Sven Jerpdal