Arkiv | januari, 2014

Var finns affärsmoralen?

28 Jan

Under senare tid har Dalsjöfors och SCAN som enda slakterier meddelat att man försenar avräkningarna med en vecka. Detta för att man skyller på att deras kunder kräver 30 dagar på sina fakturor. Det är inget nytt för det har varit så ett tag. Nej anledningen är att dessa slakterier har knackiga affärer med låg likviditet. För SCAN:s räkning så tvångslånar man min 30 miljoner av grisproducenterna och dessutom minst lika mycket av nötproducenterna. För Dalsjöfors räkning talar vi om totalt 30 milj kr. Totalt rör det sig om ungefär 100 milj.kr. Det kanske är dags att begära bankgaranti av de två nämnda slakterierna? Heder åt de övriga slakterierna som fortfarande har en vecka!! I Danmark avräknas slakten dagen efter det att djuren blivit slaktade.

Sedan har vi Lithells totala hänsynslöshet mot de grisproducenter som fått sina avtal uppsagda och väntar på besked. Det finns leverantörer som alltid och i 30 till 40 år leverarat till SCAN utan att knorra. Flera av dessa har blivit meddelade att SCAN inte vill ha dessa. Många leverantörer som naturligtvis är jätteoroliga har blivit lovade besked inom en viss tid. Men som vanligt håller inte Lithell och hans hejdukar ord. Lithell använder samma diktatorsfasoner som handeln gör mot svenska slakterier, och om han fortsätter så här kan han gå tillbaka till Axfood.

Jag hoppas att hut går hem.

Sven Jerpdal

Annonser

Bruttoresultatet rasar!

22 Jan

Bruttoresultatet i både smågris och slaktsvinsuppfödningen rasar. Inom slaktledet är vi tillbaka på 1990 års nivå. Det varierar just nu stort mellan de som har gamla avtal och de som är utan avtal. Det finns gällande avtal med 17,00 kr per kg och de som är utan får 12,50 kr om dessa överhuvudtaget blir av med sina grisar. I nya avtal talas det om 15 kr per kg och smågrisen kostar 640 kr. Fodret ligger på strax över 500 kr och då blir bruttoresultatet c:a 175 kr per slaktad gris.

Då jag blickar tillbaka till den tiden för 24 år sedan då jag började som slaktsvinsuppfödare så var det samma nominella bruttoresultat, 175 kr. Då räckte det till, förutom rörliga kostnader, hyra 70 kr och en liten vinst om 20 kr. I dagens läge får man vara glad om det blir 20 kr över till hyra och då ingen vinst.

Jag har letat i mitt gamla arkiv efter verifikationer från 1995 då vi gick med i EU i det här landet. Slaktgrisen fick vi 1160 kr för. Smågrisen kostade 515 kr och fodret till en gris kostade 330 kr. Det gav ett bruttoresultat om 315 kr. Andra priser som var klart lägre än dagens var: Eldningsolja 2850 kr per kbm, 35 öre per kwh inkl. energiskatt, lön 65 kr per tim, bensin 8,40 kr per liter, arvode till LRF-konsult under 500 kr per tim, försäkringar på ungefär hälften mot i år. Det enda som blivit billigare är räntor som låg på 10-12% 1995. Vecka 1995 var Farmeks medelpris 13,10 kr per kg fläsk + leveranstilläägg om 0,20-0,40 kr per kg.

Mot bakgrund av vad jag beskrivit så är det ett absolut MÅSTE att bruttoresultatet måste förbättras till miniminivån 350 kr och för nyinvesteringar måste det ligga på över 400 kr per gris för att vara företagsekonomiskt gångbart.

Hur ska vi göra för att få svensk grisnäring att samla sig och gå framåt???

Sven Jerpdal

Marknadsanpassa suggrekryteringen.

14 Jan

Just nu pågår en debatt om det överskott av slaktgrisar vi har i Sverige. Hur många vet vi ej men att vi har c:a 50000 överstående är ett faktum. Det ropas efter regleringar och uppbyggande av fonder för exportstöd. Att näringen måste göra något är önskvärt.

Mitt förslag som jag framförde för några år sedan är värt att fördjupa sig i. Förslaget går ut på att man avstår från insemineringar 3 veckor under februari månad. Vid 100% anslutning till detta gör det drygt 150000 slaktgrisar färre året efter. Vid 50%-ig anslutning så uppnår vi antagligen målet med lägre slakt om 50-75000 slaktgrisar.

Hur skall detta gå till? Jag skall här ge ett exempel att användas av kreativa grisföretagare och rådgivare. Vi har tre grupper efter varandra med 3 veckors mellanrum A,B och C. I februari då A skall semineras så gör man inte det. Däremot slår man ut en tredjedel av A och väntar med seminering av resterande två tredjedelar tills man skall seminera B. Då seminerar man en tredjedel av B tillsammans med två tredjedelar av A. En tredjedel av B slås ut och sista tredjedelen av B semineras samtidigt som två tredjedelar av C skall semineras. Resterande en tredjedel av C slås ut. Det blir lite mer komplicerat om man har 2 eller 4-veckorssystem.
Dessutom finns det arbetsmässiga fördelar med semestrar och renovering av de olika grisavdelningarna. En viss tomtid brukar vara gynnsamt för att hålla smittor i schack.

Det här borde vi kunna göra med en viss stimulans. Något högre pris till de som går med i systemet. Slakterierna borde kunna ta initiativet för att genomföra detta. Vi har ju lyckats att ändra slakten av lamm till tidpunkter då marknaden är mer gynnsam. För många år sedan tog mejerierna tag i sin snedfördelning av mjölkinvägningen genom differentierade priser mellan vår och höst.

Lycka till

Sven Jerpdal

Har vi en slakterikris i Sverige?

8 Jan

Under senare tid har vi hört hur slakterierna i vårt land har kört sin ”pratanerprisetkampanj”. Förra året hade vi inte detta fenomen. Då var optimismen stor och blev tydligen för ansträngande för flera slakterier. Man klagar nu över dålig lönsamhet och sjunkande soliditet. Detta har de flesta grisproducenter levt med från och till under de flesta av de senaste 15 åren.

Vi ser dessutom tydliga tecken hos några slakterier i form av, att förutom kraftiga noteringssänkningar, även likviditetsbrist. SCAN har lånat upp 900 milj.kr. och höjt leverantörsräntorna med 0,6%. Denna höjning gjordes samma vecka som Sveriges Riksbank sänkte räntan med 0,25%. Det kan man kalla ”taiming” eller är det så att Lithell återigen visar sin okunnighet. Den här gången i matematik, och kan inte skilja mellan plus och minus.

Dessutom har Lagergren vid Dalsjöfors försökt att ändra tiden för avräkningarnas utbetalande. Han vill ändra från en vecka till en månad efter slakt! Lagergren gjorde ett liknande försök med att ändra några dagar då han var VD för Skövde slakteri men gick på pumpen.

Att det är brist på lönsamhet, det vet vi alla. Brist på likvida medel beror mest på att flera banker är stört omöjliga på att låna ut driftskapital.

Slakterierna kan inte enbart rätta till sin kris på bekostnad av primärproduktionen utan måste anstränga sig till det yttersta med sin struktur och effektivitet.

Sven Jerpdal