Arkiv | september, 2013

När kommer fusionsvinsterna?

24 Sep

Under min tid inom lantbruket har åtskilliga företagsförvärv och fusioner gjorts.Åtskilliga VD:ar och styrelseordförande har talat till oss medlemmar hur förträffligt just deras förslag till fusioner skulle ge oss massor med miljoner till våra företag.Vart har dessa pengar tagit vägen?

Lantmännen har fusionerat i flera steg och köpt företag både inom som utanför Sverige.Vissa affärer har varit nyttiga t.ex. fusionen till Svea lantmän.Direkta misslyckande har Bodén stått för,i form av start av etanolfabrik,köp av bagerier och uppförande av skrytkvarnen i Veijle i Danmark.Dessa sistnämnda affärer har kostat oss massor av miljoner.Man kunde ha gjort mycket bra genom samarbete av bl.a.foderfabriker, utsädesproduktion och integrerat sig bakåt inom t.ex.gödselindustrin som givit oss direkt bondenytta.

Inom slakten tog man vatten över huvudet och kunde ha valt samarbete i stället för fusion.I stället har det blivit intern dragkamp om jobb och slaktdjur.Den nödvändiga strukturrationaliseringen har man glömt bort.Man kunde ha valt samarbete om slakt och charkfabriker under gemensamt varumärke.Nu smittas vi ner av de lägre finska avräkningspriserna för har man statliga pristillägg i Finland.

Arla och deras ohämmade expansion utomlands har ”smittat ner”det inhemska mjölkpriset så att närproducerad mjölk hos Arla är en omöjlighet.Osttillverkningen flyr utomlands.

Gemensamt för alla bondeägda företagen är att,genom Sveriges geografiska utseende från norr till söder,är det mycket svårt att bedriva verksamheten i vårt land.Dessutom ser affärskulturen mycket olika ut i Sverige.

Jag läser i Percy Barneviks bok Ledarskap”De bästa förvärven och fusionerna är de som aldrig blir gjorda”.

Sven Jerpdal

Annonser

Avräkningspris inför 2014

18 Sep

Vi närmar oss raskt 2014 och ovissheten inför första kvartalets avräkningspris finns.

Produktionskostnaderna ligger på:Arbete+riskpremie är 120 kr,smågris (just nu)700 kr,foder kan beräknas till 475 kr övrigt 110 kr.Därtill kommer byggkostnaden.Där utgår jag ifrån Jarl Karlssons byggkalkyl,7000 kr per slaktsvinsplats med ett förräntningskrav på 7% så ger det 155 kr per prod slaktgris med 3,2 omg.per år.Vid 89 kg slaktvikt så krävs 17,50 kr per kg avräknat griskött.

Scan öppnar med 17 kr eller något mer under första halvåret och verkar att ta täten för en gångs skull.Det är bra!Från övriga slakterier så vet man inte så mycket men nivåer från 16 till 16,50 är vad man pratar om.De lägre nivåerna tillägger man att längre fram under året kan mycket väl priserna komma till 17 till 18 kr.

I övrigt bör man som vanligt kolla avtalstexten.Det kan smyga in villkorsförsämringar.Texter som berör behandling av tvister måste skiljedomsvillkoret bort.Det innebär i praktiken att en vanlig grisföretagare aldrig har praktisk möjlighet att driva en tvist mot sin motpart.

Äntligen har vi fått 25 mm regn till det som är höstsått.

Sven Jerpdal

Reformera rådgivningen!

10 Sep

Grisrådgivningen ser i stort sett ut som den var för 25 år sedan då Margareta Åberg missionerade på Farmektiden.Det som har hänt är att man har utvecklat dataprogrammen och börjat att fokusera lite mer på ekonomi.
De gamla och enligt min mening förlegade bidragskalkylerna är forntid och hörde hemma när vi hade statligt styrda avräkningspriser.Många sätter likhetstecken mellan TB 2 och vinst,vilket är helt förkastligt.Foderrådgivningen har mer och mer gått över till specialister och hör inte hemma hos ”allmänrådgivarna”.Management är ett slitet uttryck och används i tid och otid.För att kunna ge råd angående management bör man kunna arbetsstudier enligt MTM.

Omforma rådgivningen så att den blir anpassad till marknadens behov av griskött och utgå ifrån konkurenskraft .Då vänder vi upp-och-ner på bidragskalkylerna och anger vårt vinstkrav först.Då får vi fram våra produktionskostnader.
Ta dessutom vara på den inovationskraft som finns hos så många duktiga grisföretagare.Deras uppfinningar måste komercialiseras.Ett bra exempel är övergång till planerad produktion i smågrisledet som kan utbyggas att även kunna differentiera tillförseln på smågrisar till marknaden.

Även rådgivningen måste hänga med in i framtiden om vi skall ha någon nytta av den.

Sven Jerpdal

Dags för arga bonden?

4 Sep

Biskopen i Skara stift ,Bonnier liknar förhållandet i Sverige med de rasåtskillnadslagar man hade i USA på -60-talet.Dvs att landsbygdsborna jämförs med de svarta och dess situation i USA på 60-talet.
Flera bloggare och ledarskribenter beskriver vad vi bönder är utsatta för vad gäller kontroller,lagar,föreskrifter och diverse storebrorsfasoner.
Tyvärr verkar det som att LRF och våra intresseorganisationer accepterar böndernas situation annars borde dessa ha gjort något åt problemen.
På senare tid framstår bankernas behandling av bönderna som allt annat än mänskligt.Då vi kom för att låna till långa investeringar 20-30 år gick det bra för c:a 10 år sedan.Nu med medarbetare som är nybörjare tror man att vi skall återbetala omgående.

På TV har vi haft ”arga snickarn” och härom veckan ”arga doktorn”.Det är program som belyser och reder ut problem och ofta får till förbättringar.ARGA BONDEN borde vara ett program som skulle få upp ögonen för lantbruk och hur maten kommer till.Lägg ner det fåniga ”Bonde söker fru” som endast förlöjligar oss bönder.

Sommaren fortsätter och höstsådden har börjat så smått.Tyvärr börjar det bli magert i beteshagarna.

Sven Jerpdal