Arkiv | januari, 2012

Vem har Svarte Petter?

25 Jan

Då jag studerar alla typer av noteringar som vi kan läsa hos @-gris funderar jag på hur det går ihop?
Jag har kollat på V2.Ett vägt medeltal av grisnoteringarna hos de 5 största slakterierna ger en medelnotering om 12,19 kr per kg fläsk.
Lite längre ner på sidan finns en tabell om faktisk betalning.För Sveriges del är det ifrån de 5 största slakterierna.Denna siffra är för V 2 13,38 kr per kg. Det betyder att skillnaden mellan notering och faktisk betalning denna vecka är 1,19 kr.
Alla som har nya slaktavtal vet att deras pris ligger mellan 14,50 till 15.75 i början av året.Det är vesäntligt högre än 13,38.Resten av producenterna sitter utan eller med gamla avtal och har ett pris som understiger 13,38 kr.I sin iver att nå 17 kr och gjort stora samordnade förhandlingar så har man bitit sig i tummen och sitter med Svarte Petter.Att förhandla om avtal nu är troligen betydligt svårare.
Samordnade förhandlingar är något slakterierna inte är så intresserade av och framför allt SCAN undviker.
Jag vill återigen uppmana slakterierna att var och en redovisar faktiskt avräknat nettopris veckan efter slaktveckan.Dessa siffror passar fint på @-gris.
Sven Jerpdal

Annonser

Svenskt kött, finns det?

19 Jan

Vart har Svenskt Kött tagit vägen?

Ser hur vi återigen har en negativ prisbild på våra produkter. Trots detta så lever förhoppningen om att det åter skall bli en ljusning för oss grisproducenter. Sverige äter mer än vi producerar så rimligen borde det finnas plats även för oss bland Sveriges företagare.

Vi har fått en förhoppning om att Svenskt Kött märkningen skall göra skillnad. Några stora annonser har vi sett men den så viktiga repetitionen av märkningen har lyst med sin frånvaro, eller så läser jag fel tidningar och tittar på fel tv-kanaler.

Jag uppmanar alla läsare av denna sida att kontakta Svenskt Kött med budskapet om att repetera budskapet med många små annonser. E-post info@svensktkott.se

Jag vill se en A6 annons med loggan Svenskt Kött och texten.
”Bara svenskt kött producerat i Sverige, mer information på http://www.svensktkott.se”

Denna skall publiceras varje vecka ett år framåt. Då skapar vi ett värde på loggan och medvetna konsumenter kan göra ett aktivt val med loggan i minnet.

Jobba på. Ett litet bidrag från många kan skapa förändring.

Stellan Ericsson

Bygga nytt?

17 Jan

Fortsättning på föregående inlägg.Tror vi att vi går en ljusnande framtid till mötes?Att bygga nytt eller bygga till är frågan?
Tror Du på detta så är detta några synpunkter på vägen.Tänk alltid i heltidstjänster.Se till att produktionen passar bra in i Ditt företag inte minst ur växtodlingssynpunkt.Att köpa mycket foder utifrån gör att Du får betala stora handelsmarginaler.Lantmännen ligger på 25-30 öre per kg.10 öre per kg spannmål = 30 öre på fläsket.
För finansieringen är banken den viktigaste.Då kan det vara mycket bra att ha ett längre ramavtal med garanterade golvpriser på fläsket.Gå bankrundan.Vad gäller Sveriges Djurbönders tillväxtbolag så verkar man att ha gått i ide.Deras rädsla för att gå in i grisföretag påminner om konservativ bankrädsla.Djurbönderna är med en tid i början och bör då garantera positivt resultat där man satsar.Ägare till denna organisation ärLantmännen och SLS.

Investeringsdags?

11 Jan

Ett gammalt vist ordspråk säger: att då det blåser, bygger den defensive vindskydd medan den offensive bygger väderkvarnar.
Det känns som att motvinden i svensk grisnäring är i avtagande.Nu kan hända är det dags,för de som har bestämt sig att fortsätta,att investera.
Med vad?Den kommande suggpengen om 1150 kr per år i 5 år ger 5750 kr per sugga.Vid 100 suggor är det 575000kr under perioden.Det räntar 23000 kr per sugga och år vid 5% ränta.
De kommande pengarna för sänkta kontrollkostnader i slakten ger också ett tillskott.
De flesta producenterna har nu den nya kontraktstypen med golvpriser vilket underlättar framtidsbedömningarna.
Tar man med sig alla dessa parametrar till banken så blir de glada och ökar grisföretagarnas möjligheter att låna pengar och dessutom sänka räntor.
Låna till vad?I första hand till sanering av lev.skulder. Sedan återinvestering och modernisering för produktivitetsförbättringar.Det kan ge något fler smågrisar billigare foder bättre management etc.Tänker Du kortsiktigt så tänk på ”pay off-tiden”.
Om Du behöver hjälp av rådgivare,välj noga,en som kan praktisk ekonomi och inga teoretiker!

Riskkapitalbolag?

5 Jan

Följde i media debatten om Carema Care och andra riskkapitalbolag affärer innan julhelgen. Det är intressant att lite från sidan betrakta andra företagssfärer och hur det fungerar eller inte fungerar. Jag brukar säga att det är lättare att sköta andras företag.

Noterar att benämningen Riskkapitalbolag är en felaktig vad gäller de företag som nu figurerat i pressen. En mer korrekt beskrivning vore Oriskkapitalbolag. Det de sysslar med är en helt och igenom säker placering av pengar från en trygg motpart som ännu inte vid något tillfälle gått i konkurs. Frågan är om inte placeringen av pengar i företag som sysslar med omvårdnad o friskolor är en bättre placering än på börsen.

Jag ser fram emot den dag då Oriskkapitalbolagen verkligen satsar på riskkapitalinvesteringar. När kommer de att satsa pengar i svensk grisproduktion?
Det är Sveriges grisföretagare som är de verkliga riskkapitalisterna, vi riskerar våra pengar till skillnad från de andra.

Stellan Ericsson

Från Wikipedia kopierar jag följande:

Riskkapital är en samlingsterm för ett sätt att finansiera ett företags uppstart och tillväxt. Huvudalternativet till riskkapital är olika former av banklån. Riskkapitalister tjänar pengar genom att investera pengar i behövande bolag och oftast räkna med att göra stora vinster. Investeringarna är ofta riskfyllda och enbart en mindre del ger denna avkastning varför den totala avkastningen över tiden ofta är mer normal för en investeringsverksamhet.