Avräkningsprisstrategi

18 Maj

Man kan fundera över om slakterierna i Sverige över huvud taget har någon avräkningsprisstrategi?
Som jag tidigare har kommenterat så är höjningarna i allmänhet 20 öre per kg fläsk. Det har det varit sedan urminnes tider. 20 öre runt år 2000 var lika med 2% på priset. Skulle det vara samma % idag så talar vi om minst 30 öre. Det känns fegt och gammalmodigt att fjutta med 20-öringar numera. Vid sänkningar är man mera radikal och tar ofta i med 50 öre eller t.o.m. 1 kr.
Slakterierna talar ofta om att vi skall förhålla oss till det tyska grispriset. För två år sedan var det svenska priset mellan 2-3 kr högre än det tyska. Idag ligger det tyska 1 kr över det svenska.Ett svenskt grispris som är 2-3 kr högre än det tyska är precis vad vi behöver för att få igång investeringarna i vår bransch. Det danska priset påverkar endast marginellt och då på fläskfilé enligt Tommy Ögren. Tyskland dumpade tidigare hit fläsk eftersom man på det viset ville skydda och hålla upp det inhemska priset till sina konsumenter. Idag har Tyskland hittat andra exportmöjligheter som de samtidigt ökat sin grisproduktion de senaste tio åren.
Jag tror att de svenska slakterierna saknar djupare strategier och påverkas för mycket av väder och vind samt handelns nycker, då framför allt ICA som är så dominant.
I veckans e-brev på Grisportalen tar Tommy Ögren bladet ifrån munnen och säger bl.a. att ALLA slakterier i Sverige omgående kan höja priset med 50 öre per kg fläsk. Synd att inte Tommy lever som han lär och passade på att höja de föreslagna 50 örena denna vecka. Slakterierna sparar på krutet till nästa vecka och kan glädja grisföretagarna då SGF i kommande helg startar sin årsstämma i Tylösand.
Det är 18.50 till 19 kr som gäller

Sven Jerpdal

Fokusera på kunden

11 Maj

Kunden har alltid rätt, heter det. Hur står det till med det i vår bransch?
Att slakterierna fokuserar på i huvudsak handeln faller sig naturligt i vårt land eftersom exporten av griskött är blygsam.
Slaktsvinsuppfödaren har slakteriet som kund och måste uppfylla de krav som slakteriet sätter upp. Där ingår även livsmedelsverkets krav om spårbarhet genom märkning av grisarna med ID-nr från besättningen, iakttagande av karenstider för medicinering och att grisarna är fria från främmande föremål ex. avbrutna kanyler. Vidare skall grisbesättningarna vara certifierade efter branschen krav. Djurskyddet hålls högt och har vetorätt.
Smågrisuppfödaren har slaktsvinsuppfödaren som kund och skall leverera felfria grisar enligt gällande handelsavtal. Även dessa grisar skall vara ID-märkta, men undantag finns för olika typer av integrerade besättningar. Ett växande problem är leveranser av smågrisar med navelbråck. Förr gällde att man kunde leverera smågrisar med golfbollstora navelbråck, men nu gäller det att kunden bestämmer ev. förekomst och köp av bråckgrisar. Att leverera underviktiga, under 23 kg, smågrisar kan bara kunden bestämma.Nyutfodrade, de senaste 4 timmarna före transport, är inte godtagbart och är dessutom ett brott mot djurskyddslagen. Det är hög tid att genomföra handel med VARUDEKLARERADE smågrisar.
Alla grisuppfödare är oftast kunder hos framförallt foderhandeln, som ofta omger sig med försvårande försäljningsvillkor och förstår ofta inte vem som är kund. Lantmännens spannmålsförsäljning är ett skräckexempel av oginhet och förskräckande hög handelsmarginal gentemot kunderna som ofta dessutom är föreningens ägare.
Övriga leverantörer till oss grisbönder sköter sig i allmänhet bra med undantag för vissa banker som mera uppför sig som en myndighet. Se föregående veckas inlägg.

Sven Jerpdal

SEB lantbrukets nya bank?

5 Maj

SEB ökar sina insatser för att få in nya lantbrukskunder. Chef för avdelningen lantbruk är Joakim Larsson som är stationerad i sydsverige. Joakim är lantmästare och med tidigare erfarenhet av bl.a. grisproduktion. Sedan halvannan månad har SEB även förstärkt med kompetent lantbruksbankman i svealand. De erfarenheter jag känner till så är man mycket kompetent och arbetar igenom affärerna grundligt och på så sätt vaskar man fram fina förslag. Detta är ett välkommet tillskott i bankkonkurensen.
Den bank som utmärker sig värst är LF-bank, där man snarare motarbetar kunderna än att hjälpa till för att reda ut affärssvårigheter. LF-bank står bakom flera konkurser där konkursförvaltaren, utsedd av LF-bank, inte förstått vad ett lantbruksföretag innebär. Landshypotek är bra på bottenlån, medan övrig belåning är man skitskraj för. Handelsbanken och Nordea vill inte låna ut till jordbruksdrift eftersom man saknar kompetens. Jag har tidigare sökt lanbruksansvarige på Nordea, Ascan, utan framgång. Swedbank verkar att ha det svårt med att hitta en lantbrukschef och det sätter sina spår. De lokala sparbankerna är synnerligen olika med de mest positiva i södra Sverige och mellansverige är det många som är urdåliga. Danske bank har ,efter ett antal svåra år börjat att vända sig alltmer mot lantbruket.
Det lönar sig att gå bankrundan!

Sven Jerpdal

Banker nekar normalbönder

26 Apr

Vi kan läsa att vissa banker gör allt för att slippa låna ut till framförallt djurbönder. Man hittar på nya bedömningsgrunder för att få säga nej till nyupplåning eller höja befintliga låneräntor.
De flesta bönderna driver sina företag som enskild firma där sista raden är en blandning av arbetsersättning, ränta på eget kapital och vinst. Det klarar inte de nya bankrådgivarna av att sätta sig in i eftersom deras utbildning och erfarenhet inte räcker till. Bankrådgivarna vill helst se redovisningen uppdelad som ett bokslut för AB,dvs omsättning, bruttovinst, resultat före skatt och sist nettovinst. Eftersom de flesta bönderna precis som alla småföretagare hatar att betala skatt så plöjer bönderna ner stora kapital i sina egna jordbruksfastigheter. Detta tänker inte bankrådgivarna på.Det är ju som bekant stora värdeökningar på jord och skog som bör räknas in vid bedömningarna. Att upprätta justerad resultat och balansräkning visar den verkliga utvecklingen. På djurlager är de värden som används ifrån riksskatteverket vesäntligt understigande marknadsvärdet på djuren varför det kan ligga mycket pengar i det verkliga lagret.I viss mån gäller det även vegetabilier.
För drygt 25 år sedan var jag ordförande i vår lokala Föreningsbank och då tittade vi på inkomst och återbetalningsförmåga av lån och utveckling av företaget inklusive ägd jordbruksfastighet. Vi hade en bankchef som kände kunderna väl och var mycket progressiv. På 10 år hade vi en lantbrukare som fick lägga ner sin verksamhet med vissa kreditförluster för banken däremot var kreditförlusterna större för andra småföretagare.De banker som utmärker sig nu är Länsförsäkringar Bank, med stora förluster och skandaler. Även några sparbankskontor, Nordea och Handelsbanken har svårt med förtroendet för bönder, de vill helt enkelt enbart finansiera köp av jordbruksfastighet och inte engagera sig i jordbruksproduktion.
Många banker måste skärpa sig!

Sven Jerpdal

Felräknat i förra inlägget

21 Apr

Beklagar min felräkning men den är 10 gånger för stor vilket innebär att stallarna måste fungera i över 80 år vid 10000 nya slaktsvinsplatser per år vid oförändrad produktionsnivå i vårt land.

TryckfelsNisse

Hur mycket bör nybyggas?

21 Apr

För en tid sedan kunde vi läsa att det har förprövats c:a 10000 slaktsvinsplatser för om och nybyggnation. Det motsvarar c:a 300000 producerade slaktsvin per år. Med 25 års varaktighet på stallet så innebär det en ökning av slaktgrisproduktionen. Vid 7000 kr som investeringskostnad krävs 70 milj kr. Är bankerna beredda att hjälpa till med detta?
För att balansera detta med smågrisar krävs nyinvesteringar om minst 11000 suggplatser. Kapitalbehovet här är mer än en halv miljard!
Om Sven-Erik Bucht vill främja en sådan investering i svenskt fläsk så måste den nya livsmedelsreformen hjälpa till.
Dessa investeringsnivåer gäller varje år under minst 20 år och gäller i 2017 års priser.

Svensk mat ger jobb och öppna landskap i Sverige

Sven Jerpdal

SCAN måste lyfta

13 Apr

I dagens ATL intervjuas HK Scan:s nya VD Jari Latvanen. Där signalerar han att SCAN måste lyfta och återta Sverige. För 2016 har Scan Sverige tappat 5% i omsättning och vinsten gick ner med c:a 40%. Jaris analys är att Scan Sverige styrs alltför hirearkiskt och reagerar för långsamt på marknadssignaler samt ett alltför stort antal tjänstemän. Det märks hur tjänstemännen många gånger motarbetar varandra och har en gammaldags syn på hur man arbetar ut mot oss bönder. Göran Holm som nu är på väg ut har stävjat onödig dumping av Scan-varor till svenska handeln. Dessutom har Göran hållit en hög profil ,vad gäller produktutveckling och snygga konsumentförpackningar.
Hur skall Jari lyckas? Svenska konsumenter har tappat förtroendet mer eller mindre för Scan eftersom Scan processar en del kött i Polen. Scan:s bacon är bedrövlig och många litar inte på att det är svenskt kött som kommer tillbaka ifrån Polen. Jari vill bli mer snabbfotad. Men vad hjälper det när man är så valhänt.

Grisgeneralen vill önska sina läsare en Glad Påsk med att konstatera att KLS höjer med 20 öre vecka 16

Sven Jerpdal