Var finns entreprenörerna?

23 Sep

Trots ljusnande tider för oss köttbönder så verkar det vara svårt med framåtanda. Vi svenskar verkar att vara tröga inom animalieproduktionen. Vad väntar man på?
Det är enbart vi själva som måste ta initiativen. Staten är ingen medspelare som det var förr. Med gemensamma krafter med slakterier, fodersidan och bankerna om dessa har vaknat kan alla få ett lyft. Spannmålsodlingen verkar att gå bakåt och då gäller det att öka förädlingsvärdet på fodersäden.
Det är inte enbart nybyggnation av stallar som är viktigt. Jag föreslår att grisstallar som nyligen lagts ner eller är på väg mot nedläggning kan hållas vid liv om ägarna hyr ut stallarna till sina barn, sina anställda eller grannar. Nya företagare får ofta ett startbidrag och särskilt där det är ont om arbete. En hyfsad hyra samt 7% avgift på nödvändiga investeringar. Hyresvärden säljer spannmål och halm till hyresgästen och får igen gödsel till sina åkrar. Dessutom kan hyresvärden i början fungera som mentor.
Som jag tidigare skrivit om så är det av yttersta vikt att den nya genetiken inom grisarna gör betydande produktivitetsökningar. Läs artikeln i senaste ATL.
Tyvärr kan vi nog knappast inte räkna med draghjälp ifrån ett sovande LRF. Däremot bör SGF, svenska köttföretagen och även enskilda slakterier vara progressiva. Väck bankerna!

Ge järnet

Sven Jerpdal

Vem skall sätta fart?

16 Sep

I Astrid Lindgrens, IDAS sommarvisa frågor hon ” hur skall det bli sommar ifall ingen sätter fart”?
Vem skall sätta fart på ökningen inom svensk grisproduktion? Naturligtvis är det grisföretagarna och av dem de verkliga entreprenörerna. Men man avvaktar. Vad beror det på? Jag tror att företagarna behöver känna mer fast mark under fötterna och offensiva slakterier som jobbar för en bättre betalningsförmåga och inte gnäller över för höga avräkningspriser. Det är inte enbart grisproducenterna som skall göra sin hemläxa utan det gäller även slakterier och charkföretagen.
Förutom nybyggnationer inom näringen behövs ersättningsinvesteringar och effektiviseringar-samt utveckling framåt. Vad gäller nybyggnation så har man full kostnadstäckning vid 26 smågrisar per sip. Slaktsvinen klarar c:a 4500 kr per slaktsvinsplats. Övriga investeringar är ofta en kombination mellan underhåll och effektiviseringar, framförallt inom fodersidan. Att byta avelsmaterial och kasta ut suggor med över 6 grisningar är mycket lönsamt för att få upp kullstorlekarna. Börja med de investeringarna som har snabbast ”pay-off tid”. Vänta med att köpa traktorer, skördetröskor och andra leksaker.
Sen har vi bankerna som verkar att ha kommit in i en verklig ”Törnrosasömn”. Vad är det som saknas hos bankrådgivarna? T.o.m. vår statsminister sade i tisdags vid riksdagens högtidliga öppnande att ”svenskt jordbruk är en framtidsnäring”. Vad väntar bankerna på? Vill man inte låna ut pengar till produktiva investeringar? Ofta fastnar bankerna vid det förflutna, men det har ju varit.
Vad gör SGF? SGF sitter tysta i sitt hörn men styrelseledamöterna investerar. Är det ett gott omen? LRF sover ikapp med bankerna.

Nu har sommaren gått sätt fart under hösten och vintern!

Sven Jerpdal

Grisgeneralen gör skillnad

9 Sep

Under mina snart 5 år, 260 inlägg och 50000 besök på min blogg har jag blivit åthutad att inte skriva kritiska inlägg om företeelser och personer inom vår näring. Det är smickrande att jag får sådan uppmärksamhet. Vi har ju yttrandefrihet enligt svensk grundlag, vilket tydligen inte accepteras av alla mina läsare.
Då jag talar med mina läsare så tycker några av grisföretagarna att jag vid något tillfälle varit väl tuff men de flesta tycker att jag absolut inte skall sluta blogga. Människor och sammanslutningar i några företag ser helst att jag lägger ned bloggen och har även hotat mig. Jämför jag med hur en del andra medier behandlar människor och företag, så är mina ord närmast att se som en smekning.
Det är viktigt att vi grisföretagare håller ihop och bekämpar de ”gammeldags slaktarfasonerna”. Dvs att slaktarna gör som de vill med sina leverantörer utan att förändra och utveckla sina egna slakterier mot bättre betalningsförmåga, i stället kan det sluta med att slaktare säger upp leveransavtal med ”olydiga” leverantörer.

Sommarvädret fortsätter

Sven Jerpdal

Stintan prövar nya grepp

2 Sep

Efter att Hälsingestintan kommit i lag med Wallenbergs riskkapitalbolag, EQT, så spänner stintan bågen för nya affärsmodeller. Avsikten är att hon skall finansiera inköp av köttdjur för vidareuppfödning hos lantbrukare och senare slakt för sitt Hälsingestintan.
En liknande modell skrev jag om i Gristidningen för 6 år sedan. Jag hade sett idén i USA där ett privatslakteri med kalv som specialitet. Där finansieras både djur och foder till uppfödaren. Vid goda uppfödningsresultat, kan uppfödaren förutom arbetsersättning och hyra få, extra bonus.
Dessutom var slakteriägaren ganska osjälvisk. Det resulterade i att halva vinsten som slakteriet gjorde, gick oavkortat tillbaka till kalvuppfödarna. Dë Du Britt-Mari Stegs går väl aldrig Du eller vinstsugna EQT med på.
För övrigt är det ett bra initiativ och Grisgeneralen önskar lycka till!

Sven Jerpdal

Säljer Lantmännen värdelösa maskiner?

26 Aug

En grisbonde skulle vilja göra en maskinaffär med Lantmännen, men stöter på patrull.
Affären var enl.följande. Bonden skulle köpa en maskin för 300000 kr och lämna en annan maskin i byte, värd 100000 kr. Således 200000 kr som mellanskillnad. Bonden ville betala 50000 kr och mellanskilnadsmomsen om 50000 kr. Resterande 150000 kr vill bonden ha på avbetalning på 2 år och hör sig för vid Lantmännen finans. Där säger man NEJ eftersom grisbonden har gamla förluster av grisproduktionen i sin balansräkning.Att det är uppåt inom grisnäringen nu och grisbonden gör vinst så hjälper det inte. Vid frågan till Lantmännen finanschefen om restvärdet på maskinen inte var tillräcklig eftersom kreditgivaren har äganderättsförbehåll på maskinen till den är till fullo betald så säger han att ” Lantmännen finans värderar maskinen till 0 kr”. Chefen kommer ur Handelsbankssfären.
Slutsatsen måste bli att Lantmännen i det här fallet sålt en värdelös maskin.

Sven Jerpdal

Hur lönsam är slaktgrisproduktionen?

19 Aug

Vi har äntligen fått bättre tider i grisproduktionen. Duktiga smågrisproducenter tjänar idag pengar. Även slaktgrisproducenterna med äldre stallar går bra. Men hur lönsamt är det att bygga nya slaktgrisstallar?
Just nu är TB 2, dvs överskottet till byggnader och vinst, c:a 175 kr per slaktgrisgris vid inköpta smågrisar. Vid 3% ränta och 4% avskrivning på stallbyggnaden + 10% på inredningen så får stallplatsen, för att uppnå break-even-point, kosta max 3400 kr per slaktsvinsplats. Vid integrerade egna smågrisar kan Du investera 4000 kr per plats. Vill Du ha en vinst om 3% så minskar investeringsutrymmet med 400 kr per slaktsvinsplats. Vid ett befintligt grisföretag kan storleksfördelar öka investeringsunderlaget med bättre leveransavtal, större foderinköp, sänkta arbetskostnader per gris etc.
Vad bättre är så bör de flesta etablerade grisföretag se över befintliga stallar och foderberedning och utfodringsanläggningar. Där finns det ofta mycket att göra och på köpet får Du en bättre produktion och friskare djur. Vid smågrisproducerande anläggningar bör man omgående lägga om avelsarbetet mot de nya moderna generna som jag har skrivit om tidigare.

Sven Jerpdal

Se över stallventilationen

12 Aug

Efter att själva låtit se över ventilationsanläggningen i våra grisstallar, vill jag säga att det är en mycket bra åtgärd.
En alltför stor del av landets grisstallar har en otillräcklig funktion på sina ventilationsanläggningar. Det finns många ventilationsexperter, många självutnämnda, som kan hjälpa till men få som kan just grisstallar. Vanliga fel är trasiga fläktar, trasiga styrskåp för ventilation, felriktade inloppsventiler för frisk luft, inloppsventilerna harmonierar inte med utsugsfläktarna och tilluften kan vara blockerad så att inte tillräckligt med friskluft kommer in. Ett vanligt fel är också att differensen mellan dagens högsta stalltemperatur till lägsta nattemperatur är för stor så att onödig fukt och stress uppstår hos grisarna.
Sätt upp undertrycksmätare i Dina stallar så vet Du hur det funkar. Ett undertryck på ca 10 pascal är bra. Undertrycksmätaren bygger på fysikaliska grunder och kräver ingen elektricitet. Priset är c:a 500 kr styck. Jag vill rekommendera Sivert Johansson från Varberg som en i synnerhet kunnig person i detta ämne.
Det är väl klart bättre att ventilationen fungerar varje dag för grisarnas bästa än att köpa maskiner till jordbruket som man inte behöver dagligen!

Sven Jerpdal