Ta tempen på din grisproduktion!

20 Sep

Det är alltid av största vikt att kunna kontrollera tekniskt,biologiskt och ekonomiskt resultat.Hittills har de flesta känt till det ” gamla Pig-Win” som krävde ganska mycket för att kunna göra en fullständig analys. Det är naturligtvis viktigt att ha alla kostnader med i analysen, vilket inte alla har koll på i sina blandföretag som ofta innehåller växtodling,skogsskötsel och hyresintäkter.
Nu kan Gård & Djurhälsan erbjuda en ”light-version” inom Win-Pig. Det innebär att Du rapporterar Smågris antal,insättningsdag och smågriskostnad. Foderåtgång har de med blötfoder i sin foderdator samt om man varit noga med att följa råvarupriserna även totalkostnaden för fodret. Vidare skall man läsa av vad som står på Ditt omgångskort hur många grisar som har dött eller avlivats samt ev. hemslakt. Rapportera in vilket slakteri och leverantörsnummer som grisarna slaktats på så kan konsulenten på Gård & Djurhälsan ta hem slaktresultatet och redovisa biologiskt och tekniskt resultat. Det är av stor vikt att veta tillväxt gram/dag och foderförbrukning samt övrig slaktstatistik. På köpet får Du det ekonomiska måttet slaktintäkt-smågriskostnad-foderkostnad = kronor att täcka övr. kostnader. Detta mått är alltid jämförbart inom Ditt eget företag och i jämförelse med kollegor.
Det är obegripligt att man inte ifrån Gård & Djurhälsan går ut och gör reklam för denna tjänst. Är det för att det är bekvämare att leva på bidrag ifrån slaktsvinsslakten som är minst 3 kr per gris till Gård % Djurhälsan? Skärpning!!

Sven Jerpdal

Annonser

Svensk slaktsvinsrådgivning får konkurrens

7 Sep

Den svenska rådgivningen är inte mycket att hänga i julgranen. Åtminstone inte för slaktsvinen. Rådgivningsbesöken har en alltför stor prägel av social samvaro och endast småsaker påpekas och råden är alltför få och oproffsiga. Ekonomin kollas men först med efterkalkyler då det egentligen behövs parametrar för att styra den pågående produktionen. Till detta behövs ”körschema” och verktyg under resans gång som stämmer av och justerar. Foderrådgivningen är i många fall gammalmodig och bygger på gamla svenska försök som idag får anses vara antika. Den nya genetiken kräver mycket av foderrådgivarna.
KLS-Ugglarps-Dalsjöfors erbjuder nu sina leverantörer rådgivare från Danmark som har ett tydligt ekonomiskt fokus. Samma möjlighet har SCAN:s leverantörer med finska rådgivare. Vad blir det då kvar för Gård & Djurhälsans rådgivare? Mycket lite och kanske borde läggas ned. Dessutom betalar slakten av grisar stora subventioner till framförallt Gård & Djurhälsan, vilket det måste bli slut på.
En bra rådgivning är värd att betala vad den kostar medan den sämre är alltid för dyr.

Sven Jerpdal

Bo Algers emeritus

24 Aug

Nyligen kom beskedet ifrån Jordbruksverket att smågrisar får avvänjas en vecka tidigare än vad som tidigare var tillåtet. Efter en längre fältstudie under ledning av svenska PIG har man funnit att man utan olägenhet kan sänka avvänjningsåldern till 28 dagar vilket innebär att vissa grisar kan vara 21 dagar som yngst. Detta tillvägagångssätt har använts under lång tid i våra konkurrentländer ute i Europa.
Vad händer då? Bland annat lägger sig professor emeritus Bo Algers i detta. Det är inte första gången som Bo vill sätta käppar i hjulen för svensk grisproduktion. Han är i högsta grad en av orsakerna till att vi har haft en alltför lång period, 1999-2013, av dålig lönsamhet inom vår näring. Vi tappar i konkurrenskraft om vi inte kan hålla oss i närheten av hur man bedriver grisproduktion i övriga Europa.
Om inte Bo Algers känner till vad emeritus betyder så står det i Svensk uppslagsbok vad innebörden är. Emeritus är latin och betyder att man har tjänat ut och är helt enkelt förbrukad.Att få kalla sig ”Emeritus” så skall man ha arbetat på antingen Karolinska institutet,Göteborgs universitet eller Stockholms universitet.
Bo Algers bör avhålla sig ifrån uttalanden då han inte ett enda dugg känner till om vad som hänt på avel, utfodring och vård under de senaste åren.

Sven Jerpdal

Vilseledande kring SLF

18 Aug

Under de två senaste veckorna har jag behandlat uppgifter om SLF som jag till stor del läst i Land:s e-tidning. VD för SLF Christian Nyrén påstår att dessa uppgifter är till vissa delar fel. Vem är det då som svamlat till det? Lands journalist eller SLF:s VD?
Det får vara hur det vill. Då är det på sin plats att Nyrén redogör för de grispengar som kommer ifrån slakten av grisar, c:a 2,5 milj.kr per år. Hur ser det ut de 3 senaste åren? Varför går så stor andel till Gård & Djurhälsan?
Det är helt fel att pengarna som kommer ifrån slaktgrisledet i så liten utsträckning går till projekt inom samma led. Varför är det så svårt att få en redogörelse för denna delvis mörklagda verksamhet kring de pengar som sägs gå till forskning? Finns här korruption?
Alla som tvingas betala denna slaktsvinspeng hoppas jag att man känner till att pengen är frivillig och att man kan begära att den inte dras på Din avräkning.

Sven Jerpdal

Nätverkande eller korruption?

10 Aug

Många talar om hur viktigt det är att ha ett nätverk. Om man blir fler än tre personer som utbyter tankar och erfarenheter så säger man att man har ett nätverk. Kollegiala erfarenhetsutbyten är ofta av stort värde och kan vara kanaliserade i intresseföreningar,ex.Grisföretagarna, Spannmålsodlarna m.m. Men var går gränsen till att det blir korruption? Svaret är pengar.
Ett aktuellt exempel är förhållandet Grisföretagarna och Svensk Lantbruksforskning,SLF. Grisföretagarna har rekommenderat att 1 krona per slaktad gris skall tas ut som bidrag till SLF, och det gäller alla som levererar slaktsvin även om man inte är med i Grisföretagarna. Ett liknande förhållande tog LO bort för åtskilliga år sedan. Då gällde det ett bidrag till sossarna som varje enskild medlem själv fick bestämma om. Då SLF fått sina pengar så kan Grisföretagarna genom sitt nätverk se till att ”jippot”grisföretagardagen vid Elmia får ett penningbidrag. Nu har nätverkandet gått över till rent korrupta former.
Om Du som läsare känner till flera liknande fall, som säkert finns inom lantbruket, så hör gärna av Dig.

sven.jerpdal@telia.com

SLF strör pengar runt sig

3 Aug

SLF, Svensk Lantbruksforskning, har just meddelat vad man har tänkt att stödja det närmaste året. Det är de pengar som vi slaktgrisleverantörer bidrar med genom en kronas avdrag per slaktad gris till SLF. Totalt har man fördelat c:a 5 miljoner skr. SLF:s uppgift är att med dessa pengar gynna forskning inom lantbruket.
Ser vi till de projekt som gynnas i år på grissidan så är det följande.1. Konsekvenserna inom grisproduktionen med hänsyn till den nya genetiken. Ett bra forskningsprojekt. 2. Inventering av antibiotikaanvändningen inom grisproduktionen. Passar bättre som examensarbete för veterinärstudenter och kan knappast kallas för forskning. Närmast ett bidrag till Gård & Djurhälsan. 3. Utbildning av förmän inom grisproduktionen är definitivt ingen forskning utan är utbildning. Subvention. 4. Fortbildning av grisrådgivare är heller ingen forskning utan bör betalas av rådgivningsorganisationerna. 5.Bidrag till grisföretagardagen uppfyller absolut inte SLF:s syften och är mot ändamålet med SLF. Grisföretagardagen är inget annat än en minimivariant av Almedalsveckan och måste bekostas av besökarna.Det enda man möjligen utforskar är ölkvaliteten vid mötet.
I övrigt kan man se att de största delarna av pengarna subventionerar redan hårt subventionerade Gård & Djurhälsan, Hushållningssällskapen och övriga intresseföreningar. Jag vet att nämnden som fördelar pengarna har bindningar som påverkar pengaregnet och dessutom är mycket dåligt orienterade om verkliga forskningbehov inom svensk köttproduktion. Det är nog dags för flera av ledamöterna i nämnden att gå åt sidan för nya obundna ledamöter.

Sven Jerpdal

Julgrisar utan guldkant

27 Jul

Det är ett stort överskott på smågrisar för närvarande. Detta trots att det är nu som kommande julslakten skall sättas in i slaktsvinsstallarna. Jag har aldrig under mina 28 år i branschen upplevt detta.
I förra veckan lämnade slakterierna en teori och det är att den nya genetiken har börjat slå igenom i smågrisproduktionen.Dessutom har de investeringar som gjorts under de senaste åren gällt utökat antal modersuggor. Dessa positiva besked ger ett ökat antal smågrisar.
Dessutom har insättningarna av smågrisar inte ökat i samma takt. Jag vet att slaktsvinsuppfödarna kör i samma takt som alltid eftersom avräkningspriserna på julgrisar påverkas för lite. Fram till för tre år sedan stimulerade slakterierna till ökade insättningar av julomgångar och även vid andra obalanser i marknaden. Detta gjorde man genom utslaktningsstöd för tidigarelagd insättning. Vidare så höjde man priset till julslakten fr.o.m.november och kompenserade för sänkta slaktvikter så att inte smågriskostnaden ökade per kg slakt.
Slakterierna är med och stimulerar ökning av grisproduktionen och då måste man vara med och ta ansvaret och marknadsanpassa. I annat fall riskerar den positivism hos grisföretagarna som är i ökande att svalna.
Svenskt kött ger jobb och öppna landskap i Sverige.

Sven Jerpdal